Precis hur kort den ljusa delen av dygnet är blev jag varse igår, när jag skulle fixa mina bilder till Fotosöndag. Jag föredrar att använda så kallat naturligt ljus, för det är minst krångligt, och blir oftast vackrast. Vid halv två, när jag satte igång, började det bli så mörkt att ljuset utifrån inte räckte till. Det var bara att plocka fram blixten. Till min glädje hade jag inte glömt av hur man ljussätter med blixt (som jag knappt använt sen förra vintern), och resultatet blev riktigt bra. Så bra att Pierre frågade om jag hade använt mig av ett fönster med fint mjuk ljus, vilket jag tar som en väldigt fin komplimang! Här är några av bilderna jag tog, som jag inte använde för Fotosöndag. Under bilderna kan den som är intresserad läsa om hur jag fick till det här rent tekniskt.

För att ljussätta använde jag en Canonblixt (Speedlite 540EX II). Blixten satte jag på ett stativ, och jag använde ett litet transparent paraply som jag slog blixten igenom. Stativet med blixten placerar jag så nära mig själv som möjligt. Ju närmare, desto mjukare ljus. För att det här ska funka måste jag förstås ha fjärrutlösare till blixten. Jag använder Elichroms Skyports, som är relativt billiga radiosändare. Det där med fjärrutlösa blixt är en hel vetenskap, som jag skrivit om i ett äldre inlägg.

På andra sidan valde jag att sätta en silverreflexskärm, för att hålla det så enkelt som möjligt. Jag skulle kunna satt en blixt till, dock.

Ungefär så här skulle en skiss kunna se ut, (och längst ner i det här inlägget finns en bild)  fast jag hade blixten på kamerans högersida, och skärmen på vänstra. Dessutom har jag ingen backdrop, utan använder en tapetserad vägg som bakgrund.

Nu ville jag ju utnyttja taklampan som allmänbelysning. Eftersom blixten och taklampan har helt olika ljustemperaturer så sätter jag på ett orange filter på blixten. Om jag var riktigt noggrann skulle jag mätt vitbalansen också, men jag litade på att jag kunde fixa till det i efterbehandlingen, då jag alltid plåtar i raw-format, och det gick bra. Blandade ljustemperaturer är däremot extremt svårt, om ens möjligt, att fixa till i efterbehandlingen, därför är filter att föredra.

Kameran ställde jag in manuellt. Jag testar mig fram här. Slutartiden måste vara under 1/200 sekund, annars får man en mörk rand. I mitt fall körde jag 1/125 sekund. Bländaren och isotalet styr hur mycket ljus man får in från allmänbelysningen. Vill man ha helt mörk bakgrund kan man hålla liten bländare och lågt iso och förlita sig på att bara få ljus från blixten, vilket är ganska effektfullt. I mitt fall satte jag iso till 800 och bländare till f 3.5. Blixten satte jag också manuellt, på 1/64. Jag har inget bättre att komma med än att man får experimentera tills man känner att man behärskar det hela. Man kan lära sig en massa teorier, om hur ljuset faller av etc, men det har jag aldrig orkat. Det har gått ganska snabbt att få intuitiv koll på hur man ska göra, faktiskt.

Jag har förresten också skrivit om

• Varför man ska använda blixt
• Vad man kan göra med blixt
• Vilken typ av blixtar man behöver
• Metoder för att fjärrutlösa blixt (som sagt)
• Tillbehör vid blixtfotografering

Nånstans här tog energin slut. Det här inlägget är väl ett halvhjärtat försök att ta upp tråden…

Om du är intresserad och vill läsa om grunderna, så rekommenderar jag Scott Kelbys 3 böcker Digitalfotgrafi – lär dig proffsfotografernas hemligheter. Fånigt namn, men bra intro till ljussättning.

Framför allt tycker jag att gatufoto kräver en personlighet som jag inte känner att jag kan vara. För mig är smygfoto inte ett alternativ. Jag vill vara öppen med att jag plåtar. Man behöver inte alltid be om lov, men att ta bilder på håll med tele är inte okej i min bok. Då blir det lite jobbigt när man inte alltid riktigt har modet att närma sig okända människor. Det blev ju inte bättre heller av att jag råkade ut för en väldigt otäck händelse förra året. Det här kan man ju jobba med, men det har jag just inte lust med, det finns så mycket annat som lockar.

Ändå så blir det då och då en och annan gatubild, ibland från Stockholm, ibland från när jag är ute och reser. Här är några från vår helg i Barcelona. Inte urtrista i mina ögon

Ibland behöver man göra annat, såklart, men att inte vilja göra det jag älskar mest oroar mig ändå. Det oroar mig för jag blir rädd att inspirationen inte ska komma tillbaka igen. Något värre kan jag inte föreställa mig.

Nu tror jag i och för sig inte man kan leva på inspiration enbart om man ska jobba kreativt. Då kan man få vänta väldigt länge på att det ska bli nåt. Jag tror mer på att sätta mål, jobba stenhårt, inte ge upp. Jag tror på uthållighet.

Men ändå, så blir det så ofantligt mycket lättare att jobba när man har inspiration. När lusten finns där. Idag har jag blivit inspirerad av en massa saker. Av Fotografiska och av att titta på foton som slår undan benen för mig, av Fotosöndag och av att att utmana mig själv att ta mig an ett nytt tema så långt jag förmår just idag. Av responsen jag får därifrån. Bilderna här nedanför är tagna för Fotosöndag, på temat oskärpa.

Fast inspiration behöver inte nödvändigt vis komma från andra bildskapare. Inget kan kicka igång mig som ett TED-tal. Jag blir också oerhört inspirerad av bloggen Nattens bibliotek där Siri skriver vackra, kloka vardagstankar som stöttar och ger trygghet, som håller ensamheten på stång. Äktheten och närheten ger sånt hopp. Mitt nästa projekt hoppas jag förresten blir  med just Siri. För nu är jag igång igen, tror jag.

Hung up

Unfocused

I anslutning till slottet fanns en Tintinutställning som väl i ärlighetens namn var roligast för barn. Dessutom fanns en makalös trädgård och en hundgård med jag vet inte hur många hundar.

Förra temat var avund. De bilderna finns på Flickr, men då blev ingen utvald. Desto mer glädjande med tanke på konkurrensen kom jag med i denna månads sk PhotoDump på Brian Auers förnämliga Epic Edit blog: